Alla helgons dag eller halloween - vad är skillnaden?

Allhelgonadagen och Alla helgons dag

Allhelgonadagen är en kristen högtid som har funnits i över tusen år. Då hedras alla helgon i kyrkan. Dagen är alltid den 1 november.

Alla helgons dag firades förr också den 1 november. Men sedan 1953 firas dagen i stället alltid på en lördag mellan den 31 oktober och 6 november. Därför har Alla helgons dag olika datum från år till år.

På Alla helgons dag går många i Sverige till kyrkogården för att tända ljus och minnas släktingar och vänner som har dött.

Halloween

Halloween är alltid den 31 oktober. Då klär sig många i läskiga eller roliga kostymer. En del karvar pumpor, går på fest eller knackar på hos grannar och frågar efter godis. Visst har du hört talas om uttrycket "bus eller godis"?

Var kommer halloween ifrån?

Halloween har en lång historia. För flera tusen år sedan firade kelterna på de brittiska öarna en skördefest som hette Samhain. Den hölls i slutet av oktober och markerade att sommaren var slut och att ett nytt år skulle börja.

Kelterna trodde att onda krafter var i farten när årstiderna skiftade. De tände därför eldar och festade hela natten. De trodde också att de dödas själar kunde komma tillbaka. Eldarna skulle skrämma bort onda andar och hjälpa de döda att hitta rätt.

På 1800-talet flyttade många irländare till USA och tog med sig sina traditioner. Där utvecklades halloween med tiden till en fest som framför allt förknippas med barn och unga. Det blev vanligt att klä ut sig, knacka på hos grannar och fråga efter godis. I Sverige blev halloween populärt under slutet av 1990-talet.

Ordet halloween kommer från engelskans All Hallows’ Eve, som betyder alla helgons afton. I dag firas högtiden i många länder.

Bus eller godis och pumpalyktor

Kanske har du någon gång klätt ut dig och gått runt i grannskapet för att fråga efter godis? På engelska kallas det "trick or treat", vilket betyder ungefär ”bus eller godis”. Med tiden blev det en populär halloween­tradition för barn.

Och pumporna då? Varför gröper man ur dem och skär läskiga ansikten i skalet?

Enligt en irländsk saga fanns det en man som hette Jack. När han dog släpptes han varken in i himlen eller helvetet. Därför fick han vandra runt på jorden. Jack gjorde lyktor av rovor och lade glödande kol i dem för att lysa upp vägen.

När irländare flyttade till USA tog de med sig traditionen att göra lyktor. Där började man använda pumpor i stället för rovor, eftersom de passade bra att gröpa ur och skära ansikten i. Så föddes de pumpalyktor som vi ofta förknippar med halloween i dag. På engelska kallas de jack-o’-lanterns, efter berättelsen om Jack.